Vad lär vi ut?

Självförsvaret bygger på nutida och verkliga attacker. Självförsvaret är uppbyggt för att snabbt och kraftfullt frigöra sig och eventuellt oskadliggöra motståndaren.

 

Det finns en grund som börjar med frigöringstekniker och som sedan byggs på med attacker av slag, spark, fasthållningar.

I en fortsättning och en mer avancerad kurs kan du lära dig försvar mot batong, mot kniv, med kniv mm.

 

Systemet är logiskt, verkligt, genomtänkt och kraftfullt.

Det förutsätter inte att du har tidigare erfarenhet.

Det förutsätter inte att du skall gå ronder eller matcher.


Kurserna innehåller bland annat:

•Lära dig göra en riskanalys

•Minska risken för utsatthet

•Minska risken för misshandel

•Minska risken för överfall, rån

•Minska risken för våldtäkt

•Minska risken för andra typer av våld

Vad säger lagen - vad får man göra?



I träningen kommer den fysiska delen självklart att lära ut försvar mot exempelvis:

•Omfamning bakifrån, grepp i armar, händer.

•Strypgrepp ståendes, liggandes

•Någon som sitter på dig

•Någon som håller fast dig liggandes

•Någon som hotar dig

•Någon som slår mot dig

•Någon som knuffar dig

•Någon som försöker våldta dig

•Någon som försöker råna dig

•massor av andra hotfulla situationer…..


Situationerna kan variera i oändlighet. Kurser ger dig en grundstomme som går att använda i de flesta av fallen.


Under kursen vill vi att du som deltagare tänker på följande:

•Ta med oömma kläder som kan gå sönder

•Ha inte stora örhängen på dig

•Ta bort vassa eller utstickande ringar

•Ha gärna gymnastikskor eller liknande


Du som kursdeltagare!

Har du råkat ut för tidigare överfall eller liknande, vill vi att du meddelar instruktören detta innan, så att kurser blir en positiv upplevelse och inte ger dig ett obehag. Vi har stor erfarenhet i hur vi gör det lättare för dig, om du bara talar om det för oss!

Vad säger lagen?  24 kap Brottsbalken


24 kap. Om allmänna grunder för ansvarsfrihet

1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

   Rätt till nödvärn föreligger mot

1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,

2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller

4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).

2 § Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall. Om rätt för polismän och viss annan personal att bruka våld finns i övrigt föreskrifter i polislagen (1984:387). Lag (1994:458).

3 § Vid myteri eller under strid eller vid annat tillfälle, då brott mot lydnaden medför särskild fara, får militär förman mot underlydande som inte lyder bruka det våld som är nödvändigt för att lydnaden skall kunna upprätthållas. Lag (1994:458).

4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.

   Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458).

5 § Om någon enligt 1--4 §§ detta kapitel eller enligt 10 § polislagen (1984:387) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Lag (1994:458).

6 § Om någon i fall där 1--5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Lag (1994:458).

7 § En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

8 § En gärning som någon begår på order av den under vars lydnad han står skall inte medföra ansvar för honom, om han med hänsyn till lydnadsförhållandets art, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt har att lyda ordern. Lag (1994:458).

9 § En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig. Lag (1994:458).


Nödvärnsrätt

Vad nödvärnsrätten innebär

I brottsbalkens 24:e kapitel, första paragrafen (Lag 1994:458 i Svensk författningssamling) ges vi rätten att skydda oss själva, våra medmänniskor och våra ägodelar från andra människors illvilja och habegär.

BrB 24 kap. 1§ säger att du har laglig rätt att försvara:

• Dig själv eller någon annan från obehag, smärta, skada eller död

• Din egen eller annans egendom från skada eller förstörelse

• Din egen eller annans egendom från stöld

Lagen ger dig även rätt att försvara:

• Din eller någon annans rätt att bestämma vem som ska få komma in i en lokal eller en

fastighet som du (eller denne) hyr eller äger

• Din rätt att bestämma vem som skall få vistas i ditt eget hem

Men lagen sätter också gränser för hur du får försvara dessa intressen. Du får i grund och botten inte göra mer ont än det onda du försöker förhindra.

Din rätt att försvara person, egendom, äganderätt och tillträdesrätt kallas för nödvärnsrätt. Lagtexten som ger oss denna rätt, och anger när och hur vi får använda den, lyder1:

En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig

Rätt till nödvärn föreligger mot

1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,

2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar

gärning,

3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller

4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse

Lagparagrafens beskrivning av nödvärnsrätten är uppdelad i två delar. Första delen talar om vad vi får göra, andra delen talar om när vi får göra det.

En tredje, nog så viktig, aspekt är varför nödvärnsrätten finns och varför den är skriven som den är skriven. Svaret på detta hittar vi i lagstiftarens motiv till lagen2 och i de domar från högsta domstolen som tar upp tolkningen och tillämpningen av nödvärnsrätten3.

1 BrB 24:1, Lag 1994:458

2 Regeringens proposition 1993/94:130

3 Nytt juridiskt arkiv, avd. 1 (årgång:sida): 1969:452, 1970:58, 1971:442, 1980:606, 1978:356, 1990:210, 1990:370, 1994:84, 1995:661, 1996:93.



Vad säger lagen?

Vad får man göra?

Vad får man inte göra?


Vi berättar kortfattat vad som gäller.